Online Censorship 2.0: Upphovsrätt
Safe harbor-bestämmelserna i Digital Millenium Copyright Act (DMCA) ger webbtjänsteleverantörer som Twitter, Facebook och YouTube immunitet från ansvar för upphovsrättsbrott som användarna begår. Så länge en leverantör uppfyller kraven i avsnitt 512 i DMCA kan de inte hållas ansvariga för en användares aktiviteter. Dessa krav omfattar bland annat snabb borttagning av material när en giltig borttagningsanmälan tas emot, och en ”policy för upprepade överträdelser” som stänger av kontot för de som begår överträdelser flera gånger.
”Giltiga” borttagningsanmälningar är anmälningar som kommer från den faktiska rättighetsinnehavaren eller ett auktoriserat ombud för rättighetsinnehavaren, som har all identifierande information som krävs enligt DMCA, och som skickas ”i god tro” om att användningen av det upphovsrättsskyddade materialet inte auktoriserats av ”ägaren, dess ombud eller lagstiftning”. Hotet om ansvar och de stora ekonomiska skadorna som kan uppstå från upphovsrättsärenden uppmuntrar tjänsteleverantörer till att ta bort innehåll så snabbt som möjligt när de tar emot en anmälan, även när anmälan inte är fullständig.
Om en anmälan leder till att innehåll tas bort meddelas användaren och får möjlighet att göra en motanmälan. Om någon tar emot en falsk borttagningsanmälan kan de enligt DMCA skicka en motanmälan. Om den andra parten inte svarar med en stämning inom två veckor kan tjänsteleverantören återställa innehållet utan att bära något ansvar för den potentiella överträdelsen. Motanmälningar måste innehålla användarens fullständiga kontaktuppgifter, och användaren måste godkänna jurisdiktion för en federal domstol i USA (antingen där användaren befinner sig eller, om användaren har hemvist utanför USA, där tjänsteleverantören befinner sig). Om en användare inte vill delge sina kontaktuppgifter kan en jurist företräda användaren.
En motanmälan ska förklara varför användningen av innehållet är lagligt. Den kan t.ex. hävda att materialet inte tillhör parten som skickade anmälan, att användaren har tillåtelse att använda materialet (via licens eller annat avtal) eller att användaren har använt det upphovsrättsskyddade materialet på ett skäligt sätt.
Ett av kraven för safe harbor-skydd enligt DMCA är en ”policy för upprepade överträdelser” som nämndes tidigare. Policyn ska bestämma att personer som utför upprepade överträdelser ska stängas av under ”lämpliga omständigheter”. Lagen specificerar inte exakt hur policyn måste se ut, så varje tjänst har en egen policy som du bör kunna hitta i användarvillkoren. YouTube använder t.ex. ett system med ”tre varningar”: tre upphovsrättsanmälningar inom 90 dagar leder till att en kreatör förlorar sitt konto, alla uppladdade videor tas bort och hen inte kan skapa nya kanaler.
I teorin bör du kunna förhindra att ditt konto flaggas för upprepade överträdelser om du lyckas få igenom dina motanmälningar. I praktiken blir det inte alltid så. Det är alltid bra att kontakta någon och be om hjälp om detta händer.
Observera: Många tjänster använder automatiserade system för att upptäcka och ta bort användning av upphovsrättsskyddat material. Detta är inte relaterat till DMCA, och metoderna för hur du återställer ditt innehåll efter upptäckt varierar från tjänst till tjänst.